Kärlek sökes...

Ibland undrar man bara vart kärleken har tagit vägen och allra mest ställer man sig frågan: när är det min tur? Nu har ännu ett par inom min vänskapskrets bildats. Jag är verkligen glad för eran skull och har verkligen sett hur han kämpat för att få dig att falla :)

Jag går väldigt upp och ner i mina tankar om förhållande. Jag känner inget krav på att jag måste ha ett förhållande och är inte särskillt desperat men man kan inte annat än vara en liten gnutta avundsjuk på andra som går och är ny kära. Det skulle i alla fall vara kul att gå och veta att det finns någon som verkligen tycker om än för den jag är. Jag har varit med om det förrut och då klagade jag på att det bara var han som tyckte om mig. Alltså det var obesvarad kärlek från hans sida. Men nu tycker jag bara att det var gulligt och kul att ha någon som verkligen skulle offra allt för ett förhållande. Men efter att ha haft honom efter mig hack i häl i över ett år så blev det bara jobbigt och allt efter att tiden gick så svalnade känslorna från hans sida, lite skönt. Nu har jag inte känt av kärleken sen i höstas och då var det jag som var mest kär och fick efter flera månaders date:ande nobben. Då rasade mitt liv (nästan) samman!

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

"This time
I wonder what it feels like
to find the one in this life
the one we all dream of
but dreams just aren´t enough"


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

emeliepagels

En blogg om allt och ingenting

RSS 2.0